Memes-avel och dystopin som följer
Hur WEIRD:ness domesticerade memes på bekostnad av sina gener
Darwin noterade att domesticerade djurarter är mer variabla än vilda. Skälet är att det naturliga urvalet - en malthusiansk kalorikamp - selekterar för mean, lean [relevant egenskap]-machines. Allting strävar1 mot en optimal form medan suboptimala former undanbedes och selekteras bort. För att tala sannolikhetssofistikerad determinism: Allting trillar ner i en basin of attraction och fortsätter trilla mot ett jämviktsläge.
Skillnaden ligger i selektionstrycken. Naturligt urval kan definieras genom sina naturliga selektionstryck och nämnda malthusianska kalorikamp där vissa äter och andra äts. Till detta kommer sexuellt urval där individer i reproduktionssyfte väljer varandra. Domesticering är en form av artificiellt urval där en organism - i förekommande fall människan - tar makten över både den naturliga och sexuella selektionen utan hänsyn till varken kalorikamp eller sexuella preferenser. Istället tillskapar människan genom avel urvalskriterier som ligger i linje med de egna behoven - oftast djur som är ofarliga och ger god avkastning.
Nu över till memetiken. Price-ekvationen…
…innebär att förändring i en genomsnittlig egenskap (fenotyp) i en given population, är lika med (=) samvariationen (Cov, covariance) mellan den egenskapen (fenotypen) och fitness, plus hur hög ärftligheten för egenskapen (fenotypen) är till nästa generation (det vill säga hur sannolikt det är att egenskapen överförs, och/eller hur korrekt den överförs).2 Som synes är ekvationen substratneutral och därmed är evolutionen - kvantitativt definierad av Price-ekvationen - också det.3
Notera även att “genotyp” inte ens nämns i ekvationen - den handlar uteslutande om fenotyp. Det innebär att Price-ekvationen inte bryr sig om hur anlagen som manifesterar sig i fenotypen överförs mellan generationer. Om en egenskap kodas (någorlunda) tillförlitligt sett spelar det ingen roll om det görs i DNA eller på annat vis.
Vi kan till och med tala om kolbaserat, DNA-evolverande jordiskt liv (life) som ett specialfall av den mer generella termen lyfe (uttalas loif). Lyfe är fallet när fyra egenskaper finns på plats: Autocatalysis (drivkraften att reproducera sig), homeostas (förmågan att upprätthålla sina livsuppehållande funktioner), dissipation (förmågan att pumpa entropi, förmodligen genom att avge högentropisk värme) samt lärande (kvaliteten i fenotyp-överföringen mellan generationer, som möjliggör att selektionen lämnar meningsfulla “avtryck”).
Den som vurmar för DNA-baserad natural selection bör beakta att även DNA-molekylens form av lärande i sin tur har evolverat ur tidigare stadium. Det är även så att begreppet gen är cirkulärt definierat som den godtyckligt avgränsning av arvsmassan som korresponderar med en given egenskap/fenotyp.4 Således är inte en gen mer eller mindre godtyckligt definierad än exempelvis en meme.
En meme är en bit information som kodar för en idéernas fenotyp. Memetik är analogt med genetik inom kulturell evolution, Antropofagis tamaste käpphäst. I korthet är människan ett kulturellt djur som inte är mycket att ha utan kulturellt traderad kunskap i form av normer (som möjliggör social samvaro) och teknologier (som möjliggör spjut, eld, keramik, bomber och granater). Beakta att människan inte kan leva på ej tillagad mat (även om dåraktiga raw-food-entusiaster ibland försöker) vilket beror på att vi har för korta tarmar och för svaga käkar. Våra kulturella förmågor har utgjort ett selektionstryck för vår genetiskt kodade biologi varpå mäktiga apmagar och -käkar selekterats bort till förmån för töntiga svaga människo-dito.5
Evolutionens kärna är ärftlighet, variation och urval. Inom den kulturella evolutionen är ärftligheten en funktion av hur kunskap överförs mellan individer (och därmed ett selektionstryck för kognitiva och kommunikativa förmågor).
Urvalet var i ancestral environment dels en skön kombination av överlevnads- och reproduktionsskillnader mellan individer som ingick i olika grupper, samt en aspekt av hur attraktiva olika memes (normer, beteenden, sedvänjor) var för andra individer (förmodligen trackat utifrån synliga framgångsparametrar och kopierat med hull och hår).6 Memes hade under den här epoken förmodligen främst en symbiotisk relation med sina människo-bärare: En meme ökade sin fitness genom att öka människornas fitness. Idag är relationen meme/människa oftare parasitisk, i och med att urvalet på kort och medellång sikt inte kopplar stenhårt till överlevnad (men möjligen reproduktion) - den memetiska attraktionen blir då viktigare för memetisk fitness.
Variationen, då, är givetvis variationen mellan memeplex, det vill säga skillnaden mellan olika kulturella överlevnadspaket. I ancestral environment hade olika grupper olika kulturella paket som möjliggjorde en evolutionär differentiering sett till överlevnad, reproduktion, och allmän efterapansfähig coolhet.
Olika kulturella evolutionsvägar har lett oss till olikheter men också likheter. Det finns konvergent evolution: Precis som att både fisk, haj och ischtyosaurus trots obefintligt släktskap uppvisar en likartad hydrodynamisk form, så har olika kulturer haft likheter som inte kan förklaras med att memes har spridits - man har snarare bara landat i samma slutsatser på grund av liknande selektionstryck. Så uppfanns också bronsframställning förmodligen självständigt i Kina utan att informationen färdades från Mesopotamien, och även Central- och Sydamerikanska kulturer utvecklade så småningom (med klädsam eftersläpning)7 motsvarande stadsstater, komplett med pyramider.8
Olikheterna är dock det intressanta här. Det är nämligen en väldigt unik och mäktig kultur som har kommit att dominera världen under de senaste ca 500 åren. Kanske tack vare katolska äktenskapsnormer slogs europeiska ättsystem sönder och en släktskapslågintensiv individualistisk samhällsordning möjliggjorde en reciprocal altruism-baserad koordination. Detta blev skråväsen, merkantilism och kapitalism. Idag sitter vi här med väldigt varierande grader av korruption och tillit och med kusingiftesprevalens som en alldeles ypperlig indikator.
Den välståndsökning och fria tanke som katolicismen möjliggjorde och som lämnade startbanan i och med renässansen, stratosfären i och med upplysningen och exosfären i och med industrialism-kapitalismen - den välståndsökningen och fria tanken har byggt atombomber, kärnkraftverk, rymdskepp och djuphavsubåtar. Kulturen kan - för enkelhetens skull - benämnas WEIRD: Western, Educated, Industrialized, Rich och Democratic. Det stående boktipset är Joseph Henrichs The Weirdest People in the World.
Upplysningstraditionen är ett avgörande steg i utvecklingen av WEIRD. Det är under upplysningen som de vetenskapsteoretiska principerna samlas ihop och formuleras.9 Och det är här domesticeringen av memes förmodligen tar sin början.
Vi har varit inne på att kulturell evolution kan ske på olika sätt. Människor kan tillgodogöra sig exempelvis pälskläder och pilbågar som ger dem högre överlevnad. De kan ha normer för samliv som ger dem fler ett mer optimalt antal barn för att maximera sina reproduktionstal.10 De kan ha normer för att utrota andra gruppers män och förslava och våldta deras kvinnor. Sådana memes - som ökar överlevnadschanser och reproduktion - är symbiotiska. När antalet hjärnor som ärver dem ökar, ökar de.
Människor kan observera andra individer eller grupper (som famously består av individer!) och härma deras normer och beteenden. Detta innebär ett selektionstryck på människor att härma ändamålsenligt, vilket på grund av utmaningen i att isolera kausala samband ofta leder till att man härmar brett när någon person eller grupp lyckas ovanligt bra. (Det kanske är viktigt att schamanen krossar en rens skulderblad som metod för att avgöra var renjakten ska ske i år.)11
Upplysningstraditionen ställer dock allt detta på ändan. Genom att upprätta ett protokoll för hur idéer och tankar ska utvärderas vetenskapligt, lyfter man ut den memetiska evolutionen ur den mänskliga livscykeln och isolerar urvalsprocessen till en social loop. Logik, matematik, statistik och principer för empiriska experiment utgör helt andra selektionstryck än de som styr memetisk fitness i ancestral environment eller för den delen i mer högstående kulturella tillstånd.
Genom att låta memetisk evolution ske i enlighet med artificiella vetenskapliga selektionstryck kan vetenskapen som process 1) föda fram högre komplexitetsgrad snabbare; 2) precis som den sexuella evolutionen för den genetiska evolutionen brygga över svårkorsade dalar i fitness-landskapet och på så sätt nå nya lokala optimum som tidigare varit otillgängliga; samt 3) injicera en ändamålsenlighet och agera intelligent designer och därmed faktiskt bli den urmakare som det felaktiga gudsbeviset slutleder ur det faktum att naturligt urval får det att se ut som att det finns ett syfte.
Allt detta kräver viss fördjupning.
Fördjupning: Invariabilitetssträngar
En bra förklaring är invariabel. Du kan inte enkelt byta ut anrikat uran till lingonsylt och ändå få el ur kärnkraftverket. Men du kan med lätthet byta ut Ymer och Tiamat och ändå få samma funktionalitet i din skapelseberättelse.
En giraffs långa hals och kroppsplan (med adaptioner för att motverka tryckfall i hjärnan när djuret dricker, samt inbyggda stödstrumpor) kodas av omkring 60 gener. En gen B som beror av en gen A att gen A etableras i populationen innan gen B kan spridas. En komplex adaption som en giraffhals beror på många gener och ingen av dessa kan ändras för att helheten ska fungera.
Samma sak gäller samhället. Det är nog svårt att förstå exakt hur sjukt specialiserat samhället är idag, och varje specialisering beror (förutom på att samhället löser markservice, matförsörjning etcetera) på en mycket lång rad med andra idéer, upptäckter, teknologier och teorier.
Det finns en föreställning om att samhället inte nödvändigtvis utvecklas mot att bli bättre. Det finns en analog föreställning om att ett givet steg i evolutionen inte är "bättre" än ett tidigare, bara bättre anpassad utifrån en viss miljö. Men ju längre rad av gener eller idéer som en adaption eller teknologi beror på, desto högre grad av komplexitet; desto längre assembly index.
En superspecialiserad högteknologisk industriell process är betydligt mer awesome än flintsmide. En människa är mer komplex än en sjösnigel. Vilket innebär: Saker kan faktiskt blir bättre såtillvida att det är skillnad på grader av komplexitet. Det är därför urmakar-argumentet flyger: En klocka är mer komplex än en sten, och det har vi en intuition för. Bara det att evolutionsteori ger oss en annan förklaring än gud-teorin.
En avelsprocess tillämpad på idéer - en domesticering av memes - innebär att vi kan generera ändamålsenligt idéer. Det går snabbare än vanlig kulturell evolution eftersom vetenskapliga processer går snabbare än att i hundratusentals år kriga med andra samlar-jägar-grupper på savannen. Mänsklig intelligens kan ingripa och styra utvecklingen med ett syfte som evolutionen i sig själv aldrig kan ha (eftersom den är blind och egentligen består av statistiska trender i ärftliga egenskaper i något substrat som DNA eller mänskliga neuronbanor).
I en lågmortalitetsvärld (post demografisk transition à la demografiska transitionsmodellen) har medicin, välfärd och mänskliga rättigheter decouplat mänsklig överlevnad från memetisk. Memes selekteras då för att vara mindre symbiotiska (det spelar ingen roll om de ökar överlevnaden för bäraren) och mer parasitiska (det spelar roll om de lyckas rulla i kulturella tsunamis över sociala medier och övertyga alla med en viss mental konstitution). Givetvis finns en terapeutisk intervall - självmordssekterism, exempelvis, är lite för parasitiskt (och tenderar inte heller att ta över världen).
Men även innan penicillin och Facebook fanns det parasitiska memes. Det medeltida Europas städer har beskrivits som genetiska dödsfällor dit människor reste för att dö. Hög befolkningstäthet och dålig sanitet ledde till avsevärt mycket högre dödstal bland stadsbefolkningen än landsbygdsbefolkningen under större delen av vår historia. Först moderna medicinska och sanitära innovationer kom att ändra på detta.
Därför utvecklades skråväsendet, merkantilismen, universiteten, industrialiseringen och allt det där som är WEIRD genom att människorna som bar idéer fick en minskad fitness. Samhället utvecklades, kulturen utvecklades, men de genetiska vinnarna deltog inte. Den i retrospektiv bästa strategin är att att ha bott på landsbygden i generation och sedan invandra till en storstad under en modern eller senmodern urbaniseringsvåg. Då kommer dina gener till ett dukat meme-bord.
Som en direkt parallell har domesticeringen av memes har varit en fantastisk framgångssaga även för alla som inte bidragit. Idag lever hela den muslimska världen gott12 på innovationer och teknologi som oftast fötts i WEIRD:a (och inte sällan judiska) samhällen.
Moderna samhällen är inte en genetisk dödsfälla sett till mortalitet. Däremot är det något av en fitness-fälla sett till nativitet. Medan muslimerna föder massvis med barn lider Europa av en åldrande befolkning.13
Den demografiska transitionsmodellen bygger som bekant på att ekonomisk utveckling leder till befolkningsökning eftersom mortaliteten först minskar medan nativiteten under en period är fortsatt hög. Sen förväntas nativiteten anpassa sig och födslotalen sjunka så att befolkningen stabiliserar sig på en högre nivå. I själva verket verkar många dåliga länder tack vare västerländska WEIRD:a medicinska och teknologiska treats uppvisa en sjunkande mortalitet utan att nativiteten följer efter. Samtidigt verkar WEIRD:a kulturer inte alls stabiliseras på en högre befolkningsnivå - istället sjunker födslotalen under “replacement level” (2.1 barn per kvinna).
Har vi hamnat i en genetisk dödsfälla ändå? Är icke-WEIRD:a folkgrupper återigen (för jag antar att bönderna var mindre WEIRD än de som lät sig urbaniseras) vinnarna på de WEIRD:as innovationskraft?
Fuck me dead. Jag vill inte veta vad de släktskapsintensiva klan-islamisterna kommer att ta sig till med sin brand new GAI som de baxar av Israel när de väl lyckas utrota judarna.
Jag vet att många ogillar den här typen av uttryckssätt eftersom a) individuella organismer är adaptionsexekverare och inte fitnessmaximerare och därmed inte har någon individuell evolutionär strävan, samt b) evolutionen själv är en blind utomjording med obegripliga bevekelsegrunder. Jag säger ändå “strävar” här. Skaffa en egen blogg liksom.
Kolla gärna in Okashas Evolution and the Levels of Selection, i det här fallet sidan 18-29 med fokus på sidan 22.
Observera att en bred tillämpning av ekvationen kan vara kontroversiell.
Se gärna Ågrens The Gene’s Eye-view of Evolution:
"The long-standing lack of a common definition of what a gene is has resulted in a number of situations of biologists talking past each other. The risk of mutually frustrating conversations seems to be particularly high when evolutionary and molecular biologists get together. One prominent example of such an incident is the molecular biologist Gunther Stent’s reaction to reading Dawkins’s definition of a gene in The Selfish Gene. Dawkins, following Williams in Adaptation and Natural Selection (Williams 1966, p. 24), defined a gene as: ‘any portion of chromosomal material that potentially lasts for enough generations to serve as a unit of natural selection’ (Dawkins 1976, p. 28).To Stent, the great sin of the Williams–Dawkins’s gene concept was its vagueness on the molecular details. In his review of The Selfish Gene, he described the definition as ‘denaturing the meaningful and well-established central concept of genetics into a fuzzy and heuristically useless notion’ (Stent 1977).
In general, evolutionary biologists have typically showed little con- cern for the molecular intricacies of genes.After all, population genet- ics was developed long before the material basis of heredity was determined to be a nucleic acid and with only a meagre understand- ing of the relationship between genotype and phenotype. In so doing, they used a gene concept much closer to Mendel’s original ‘factors’. Here, a gene is simply something that is statistically associated with a difference in phenotype. Alfred Sturtevant,a student ofThomas Hunt Morgan and the first to construct a genetic map of a chromosome, summarized it like this:
‘All that we mean when we speak of a gene for pink eyes is, a gene which differentiates a pink eyed fly from a normal one—not a gene which produces pink eyes per se, for the character pink eyes is dependent on the action of many other genes.’ (Sturtevant 1915)”
Obs, vi slipper även att vara koprofager - bajsätare - som exempelvis harar och koalor.
Notera här ett selektionstryck för att upprätta statushierarkier och ägna sig åt det sociologiska begreppet mimesis.
Eftersläpningen kan förklaras med att människan vandrade ut ur Afrika för 100 000 år sedan, bodde jättelänge i Mellanöstern, och sen för 60-40 tusen år sedan (kanske boostade av bra neanderthalar-gener) vandrade vidare till Europa respektive Asien och Oceanien. Däremot ska man inte ha koloniserat Amerika förens för 16-20 tusen år sedan (även om nya upptäckter tyder på så gammal människonärvaro som 23 000 år - ändå inte 40). Som föredömligt och Jared Diamondskt beskrivs av Camilla Townsend i ypperliga Fifth Sun har också basgrödorna i Central- och Mellanamerika behövt domesticeras under en viss mängd tusen år för att möjliggöra en tillräcklig befolkningstäthet och därmed civilisationsbygge.
Så, vad tycker vi då om Ancient Apocalypse?
Vi tycker att Atlantis-myten sannolikt bygger på verkliga händelser, men att dessa mycket väl kan förklaras med Santorini eller Troja. Personligen skulle jag nog ändå bli lite "vad vad det jag Platon sa" om någon hittar en sjunken 12-13000 år gammal stad utanför Gibraltar. Men låt oss försöka spela förnuftiga och säga "rimlig konsensusnära förklaring" till Atlantis-myten som sådan.
YDIH? Ja, den tror vi på, delvis för att motståndarsidan verkar uppvisa slappa argument, och delvis för att det skulle vara en helt oförvånande händelse. De tekniska bevisen är i sig själva svåra att värdera för en lekman. Men vi tillåter oss att tro på en fet kataklysm för 12800 år sedan.
Utan Atlantis faller grund-tesen i Ancient Apocalypse, men mycket kringomständigheter kan härbärgeras. Det som måste förklaras utan Atlantis är den konvergenta utveckling som skedde i samband med Younger Dryas, när flera olika civilisationer uppstod simultant på olika håll i världen.
Detta låter sig dock förklaras med "flaskhals-händelser driver på den kulturella evolutionen"-argumentet, som vi också ser stöd för i samband med Toba-utbrottet för 70 000 år sedan. (Se även Kina/Europa-fallet med avseende på konvergent kulturell evolution.)
Vi kan alltså få lov att tro på YDIH-kataklysm och att en sådan ledde till drastiska åtgärder på många håll i världen - kanske högg man ut skyddsrum i Turkiet, och kanske dokumenterar Göbekli Tepes gampelare nedslagets ungefärliga datum.
Men, vi behöver inte tro på den uppenbart konstruerade delen av tesbygget, nämligen att överlevare från Atlantis spreds över världen och lärde ut civilisation till alla och envar. Myter om utifrån kommande kulturbärare kan lika gärna vara en psykologiskt typisk mytbildning, och därtill utfallet av en likartad kulturell utveckling där ett ökat kulturellt utbyte blev viktigt när människor blev "fitness-maximerare" i förhållande till den kulturella evolutionen.
Ancient Apocalypse är givetvis rolig men oseriös, men för den som gillar att ha roligt och vara oseriös är det bara lite överdriven. Plocka bort Atlantis och civilisationens spridning via dess spridda överlevare, och vi har kvar en lagom konträr teori som inte är dum nog att ignorera hur jävla cool den vanliga konsensus-historieskrivningen är, men med lite extra strössel.
Generella priors: Jag tycker att Svante Pääbos forskning och stödet för blandningshypotesen är ett exempel på att arkeologi är konservativ och ofta måste omprövas när det dimper ner nya bevis. Samma sak gäller Marija Gimbutas stäppfolkshypotes. Jag tror även att det senaste Nobelpriset i fysik (map. Bells Teorem) kommer att bidra till en ökad acceptans för MWI, och att denna tolkning förkastats kommer visa sig ha varit ett misstag. Jag är alltså icke främmande för sk. paradigmskiften.
Som vanligt exapterar man glatt andra kulturella socioteknologier när man under renässansen och upplysningen går tillbaka till allt mellan greker och katolska munkar. Samt enligt dåliga The Dawn of Everything till superklartänkta vildar urinvånare som (antar jag in the name of woke:ness) egentligen var de som kom på allt smart i hela världen och som onda européer bara kulturellt approprierat. End of sarcasm.
Antalet barn måste vägas mot allokering av PI.
Och det kanske det är, för det kanske är en effektiv slumpgenerator som motverkar att renarna utvecklar strategier för att detektera jaktmönster och undvika människor.
“Gott” i relation till vad de själva förmår producera. Som vi varit inne på verkar islam innebära en tragisk kulturell inlåsning.
Som väl är ser det lite bättre ut för USA än så länge.