Förvärva, fördärva
Den underliggande orsaken till Sveriges förfall
När jag var liten? Vi brukade åka ut i Blekinge skärgård. Det är Sveriges bästa, med ädelträd ända ut i havsbandet och med fler soltimmar än en gotländsk turistbroschyr. Ingen Insta-filtrerad nutidsbarndom kan någonsin ha samma intensiva blåa hav och gröna vegetation - ej heller kontrasten däremellan. Det var magiskt. Hela tiden.
Vi åt hoprullade pannkakor på våra utflykter med båten ut till kobbar och öar i skärgården. Då och då landade en militärhelikopter på kobben bredvid och man såg ofta militära båtar susa förbi.1 Det såg kul ut. Janne Loffe Karlsson-kul.
Hemma i stan var det också rätt nice. Vi undervisades av Lärarinnor som tvingade oss att lära oss alla oregelbundna verb på engelska och som läste högt ur Nya Testamentet. Lärarinnorna hade i allmänhet helt vitt hår och var troligtvis extremt gamla. De kunde jättemycket om folklivsforskning om jag inte minns fel.
Ibland kom polisen ut i skolorna för att snacka lite. De grillade korvar på katedern för att bevisa hur farligt det var att sparka på elskåp. Sedermera blev vissa av oss värstingar men inte värre än att man graffade lite, langade lite heroin och fick/gav lite spö. En och annan dog i överdos men ingen blev någonsin skjuten.
På det hela taget fungerade landet Sverige rätt bra.
Idag är det andra bullar. Antalet civila dödsoffer under senaste månadens våldsvåg överstiger med råge siffran för hela 90-talets MC-krig. Barn avrättas på löpande band och dumpas i skogsområden. Kriminella klaner infiltrerar förvaltningen, näringslivet och de politiska partierna. Islamister kräver hädelseförbud. Världens kanske bästa energisystem har degraderats till “mjä”-status och fucking Norge har blivit en större kulturnation.
Vad var det som hände?
Förvärva, förvalta, fördärva. Det är en klassisk cykel. En begåvad entreprenör skapar ett imperium som en något mindre begåvad men plikttyngd son administrerar. Tredje generationen kör hela verksamheten i botten och festar bort arvet.
Sverige utvecklades under 1900-talet från ett av världens fattigaste till ett av världens rikaste länder. BNP per capita fördubblades mellan 1876 och 1913 och igen mellan 1913 och 1950. Under 60-talets rekordår växte BNP med ca fem procent årligen.
Korankravaller? Nä, mods. Och de var inte ens farliga. Plus att polisen på den tiden hade sablar. Un-fuck-withable.
Den som ögnar igenom Henrik Berggrens nätta Palme-biografi (Underbara dagar framför oss) inser att pliktetiken - må den vara död - en gång har levat. Det tidiga 1900-talets sosse-regenter var dygdiga jävla jättemän som levde sparsmakat, bildade sig utförligt, och styrde rättrådigt. Mer eller mindre samtliga växte upp med lung-pest-mördade pappor och fjorton syskon, jobbade som springpojkar2 eller rallare från nio års ålder, och som läste in en dubbel ingenjörsexamen nattetid på Hermods.
Gunnar Sträng, som i sin ungdom cyklade land och rike runt för att agitera mot statarsystemet, fick ofta nytta av sina boxningsfärdigheter när lokala makthavare bussade våldsverkare på honom. Något säger mig att Annika Strandhäll hade fått sätta sig ner med en illröd, svidande kind om hon så mycket som vågat tilltala den tidens partikamrat. Även hon hade således haft nytta av boxningsfärdigheterna. Bag-in-boxningsfärdigheterna, that is.
Förvärva, förvalta, fördärva. Var det så det gick till? Var det genetiskt perfekta socialdemokratiska män med nävar som ladugårdsdörrar som skapade vårt välstånd; Ingvar Carlsson och Göran Persson som förvaltade arvet under det korta 1900-talets sista skälvande år; och Annika Strandhäll som i modern tid söp upp statskassan?
Extremt långa människor får inte lika extremt långa barn. De har inte heller lika extremt långa föräldrar. Varför?
Beakta normalfördelningskurvan. De flesta värden är per definition genomsnittliga - normalfördelningskurvan illustrerar en fördelning där puckeln utgör genomsnittet och de smala svansarna extremerna. Normalfördelningen är en dromedar - en enda puckel men en hög mitt och sluttande sidor. Längst ut övergår den tjocka puckeln i en lång, smal svans.
En händelse eller ett utfall som befinner sig i svanstrakterna är ovanligt, men förekommer. I en sekvens av händelser eller utfall åtföljs dock extremvärdet oftast av ett mer genomsnittligt värde. Det finns ju klart flest av dessa!
Och normalfördelningen sitter djupt. Den centrala gränsvärdessatsen - Central Limit Theorem, CLT - innebär att genomsnittet av slumpmässiga urval kommer att normalfördela sig, även för en icke normalfördelad population.
Det klassiska exemplet är tärningsslag (T6). Fördelningen av ett stort antal tärningsslag är platt eftersom det är samma sannolikhet för 1, 2, 3, 4, 5 och 6. Om du istället slår fem slag och noterar genomsnittet för dem; slår fem slag till och noterar genomsnittet för dem; slår fem slag till och observerar genomsnittet för dem; etcetera; så kommer dessa genomsnitt att normalfördela sig. Normalfördelningen lurar under ytan även i icke normalfördelade distributioner.
En extremt lång människa är - som etiketten antyder - ett extremvärde. Eftersom människor tenderar att vara normalfördelade kommer nästa värde - nästa generation - ha ett mer genomsnittligt värde.3
Sverige brukar beskrivas som ett extremt land. Extremt jämlikt, extremt individualistiskt, extremt kollektivistiskt, extremt homogent, extremt rikt, extremt innovativt. Extremt lagom.
Allt verkar vara extremt. Vad hände med regression towards the mean?
Det händer nu.
Det var inte Gunnar Sträng (eller någon annan Hjälte-Sosse) som byggde Sverige. Det var en lång rad av extremt gynnsamma förutsättningar som gjorde det.
De flesta är bekanta med det faktum att Sverige inte varit särskilt mycket i krig de senaste 200 åren. Mer specifikt slapp vi både Första och Andra Världskriget. När större delen av Europa skulle återuppbyggas stod svenska industrier och gruvor oskadda och kunde leverera.
Vi började också läsa tidigt. Läskunnigheten i Sverige blev snabbt hög när alla tvangs läsa Katekesen. Snart nog tillskapades även Folkskolan som gav svenskarna en för tiden hyfsad utbildningsnivå.
Framförallt var reformtakten i Sverige hög under 1800-talet, vilket bäddade för industrialiseringen och 1900-talets materiella framsteg. Johan August Gripenstedt liberaliserade ekonomin genom att sänka tullar och etablera frihandel; bidrog till utvecklingen av privata banker; och verkade för demokratiska reformer av olika slag.4
Ni vet att USA är bäst, va? Det beror på geografiska faktorer. USA har enormt bördiga jordar i Mellanvästern, massiva naturtillgångar, bra kust för hamnar, samt kanske framförallt extremt mycket navigerbara floder. Navigerbara floder är en förutsättning för ackumulation av kapital, eftersom det möjliggör för lokala näringsidkare att avyttra sina varor långväga hemifrån.
Sverige har måhända en fantastisk berggrund med goda fyndigheter av REEs, metaller och uran, men navigerbara floder har vi inte att tala om. Däremot är vi ett väldigt stort land. Givet sådana förutsättningar är järnväg av stor vikt, som ett substitut för navigerbara floder. Gripenstedt såg till att den svenska staten byggde ut stambanenätet, och visade därmed också på en modell där statliga investeringar och privat näringsliv kunde ha en symbiotisk relation.
Redan sedan tidigare hade svensk kultur utvecklats till en mystisk individualism-kollektivism där släktskapsneutrala samarbeten premierades men kollektivet likväl styrdes genom gudsfruktan och social skam. Stormaktstidens behov av skatteupptag hade accelererat statsförvaltningens utveckling och lett till ett meritokratisk tjänstemannaskrå där duktiga militärer och ingenjörer kunde göra karriär. Självägande bönder och kungamakt hade gjort gemensam sak mot den inavlade adeln. En homogen befolkning möjliggjorde en stark social sammanhållning, samtidigt som den framväxande staten homogeniserade befolkningen ytterligare i en positiv feedback-loop.
Dessa och många andra historiska, politiska och institutionella faktorer samverkade för att skapa Sveriges goda läge under 1900-talet. Arbetarrörelsen, i en korporativistisk samverkan med svenska storföretag, kunde nyttja och fördela himla-mannan på ett sätt som innebar betydande och viktiga återinvesteringar i humankapital, infrastruktur, industriell kapacitet och institutionell förmåga.
Sverige var skit, skit, skit och skit igen. Senast på 1860-talet svalt människor, genomsnittligt och mitt på dromedarens puckel. Sedan small det. Välståndssmall.
Vi blev en extremt lång man, långt ute i svanstrakten.
Sverige verkar nu falla samman som ett korthus. Någon måste ha gjort fel, eller hur? Någon måste ha fördärvat.
Eller så är det bara statistiskt osannolikt att flera extrema händelser följer på varandra i en sekvens. Regression towards the mean.
Osannolika saker händer. Vi fick testa att leva i världens bästa land i något sekel. Men nu glider vi obönhörligen tillbaka mot puckelns tjocka mitt.
Dessvärre är jag alla sorters ÖP utom MÖP och kan på inget sätt redogöra för 1980-talets svenska vapenslag.
Obs, på den tiden någon som levererade varor under legala former, till skillnad från dagens “springis.”
Att just populationer av biologiska organismer normalfördelar sig generation efter generation, hellre än att anlag för exempelvis extrem längd ackumuleras, förklaras mer specifikt av Hardy-Weinberg-principen.
Se exempelvis Jonathan Lindström, Sveriges långa historia.